För ungefär ett år sedan tog jag den här bilden som för att illustrera min önskelista. Eftersom alla gav blanka fan i det då får jag väl önska mig samma sak i år igen. Den här vill jag ha. På vinyl. Tack!
önskelistan – favorit i repris
4 DecI väntan på motivationen, inspirationen och livet.
16 Novjulklappstips numero uno
15 Novom någon känner att jag är värd en julklapp (och det antar jag att ni alla känner för jag är ju helt sabla fantastisk) är den här ett hett tips:
Skapad av pinglorna på Pärlans, fotad av tjusiga Emma Sundh.
let’s go south!
28 OktFörra helgen var en så kallad drömhelg.
Jag och Vickevire tog förmiddagsflyget till södern och hans utomordentligt fina familj. Väl nere i Skanör lagade vi mat och drack vin och firade födelsedagar i massor med paket och helfestlig stämning.
Alla var ju inte superlivliga. Viktor tog till exempel tre tupplurar under dagen.
Dagen efter for vi in till Malmö där vi först spenderade lite väl valda pengar i Matildas affär, och sedan mötte jag upp bästa Emilia med entourage för fika i sommarsolen (!) På kvällen åt vi sedvanlig tacos och spelade ett livsfarligt sällskapsspel hemma hos Matilda.
På söndagen hade päronen Berglund förberett en picknick på den skånska landsbygden. Efter en biltur ut i evigheten, då endast jag och Fredrik, svärson och därmed min partner in crime, lyckades hålla oss vakna och svara glatt när pappa Hans berättade fun facts om allt som solen rör vid, nådde vi fram till något slags hage där vi byggde oss vårt bo. Vi åt en misslyckad (men god ändå) svamppaj och mamma B fick ett skrattanfall utan dess like. Med andra ord en mycket lyckad dag.
It feels like I’ve been indoors for a century now, I’m dying, I’m dying to see sunlight. Oh how I need to go out and play, bring a couple of friends and fire.
10 OktPrecis sådär kommer det ju kännas om ett par veckor (eller bara om ännu en mörk morgon) som det gör varje höst. Men den här hösten tänker jag vara fin mitt i allt mörker. Lite såhär ungefär:
allt från Pinterest såklart.
sommaren – del 3 ”ongarna”
14 SepAtt ha släkt över halva landet (och vissa på andra sidan jorden) har ju sina fördelar, ur till exempel utflykts- och övernattningssynpunkt, men mest är det dåligt, och sämst av allt är kidsen. Ja, alltså att vara ifrån dem! För vips så är småkusinerna inte alls små längre och har fullt upp med flickvänner och fotbollscuper. Men i sommar hann jag i alla fall sniffa på, gosa med och klämma på några stycken.
Först en heldag med Stinasparven. Vi blåste såpbubblor och hon lärde mig om hästarna och sen provsmakade vi bröllopstårtan när ingen såg och dagen efter hade hon sagt ”cajsa kan komma hit och fika, mamma, så gör vi” och mitt hjärta smälter och smälter och alltså barn vad fina dom är.
Sen kom Vilda & Svante med tillhörande päron och fiskade krabbor en helg. Så fina och intelligenta barn att det inte är klokt.

Vilda och jag promenerade och pratade om livet och alltihop och sakletade lite och byggde konstverk på altanen, typiskt bra grej jag skulle kunna hålla på med resten av livet om jag fick välja.
Svante och jag pratade mest om krabbor, vad dom hette och så, och så lekte vi tiger och gud-vet-vad han lekte här. Klockan var 22.55 men den här unge herren hade redan insett att man inte bör sova bort sitt liv. Så sant som det är sagt! Och fest i fåtöljen förlåts ju, som alla vet, med vilken treåringskram som helst.






